Trevlig resa!
Jag är gift med en reseledare. Inte reseledare i ordets rätta bemärkelse, hustrun jobbar till vardags med logistik. Å andra sidan handlar en semesterresa mycket om just logistik.
Alla semesterresor har ett liknande upplägg. Ett par veckor innan avfärd printas den så kallade "grundpacklistan" ut. Grundpacklistan är en lista på två A4-sidor med liten text som innehåller det mest väsentliga som kan tänkas behövas på resan. (Hustrun lämnar ingenting åt slumpen).
Kort därefter förvandlas matsalsbordet till packcentral där hustrun med militärisk disciplin kommenderar ut order och prickar av på listan. Jag i min tur tar attiraljen hustrun frågar efter i min högra hand, lyfter upp den för henne att syna och svarar "check"
- Biljetter?
- Check!
- Pass?
- Check!
- Giltighetsdatum på pass?
- 2015 respektive 2018 kapten, ... eller jag menar check!
osv, osv ...
När alla gemensamma pryttlar är packade övergår hustrun till sin personliga packning av kläder, smink, toalettartiklar mm mm. Denna del av packningen saknar helt militära inslag. Istället råder beslutsångest, veleri, och vånda.
- Ska jag ta den röda eller den svarta?
- Ta den svarta.
- Tycker du inte om den röda?
- Jodå, röda är också fin.
- Men vilken ska jag ta?
- Ta båda, säger jag och försöker smita undan vidare frågor.
Min egen packning är väsensskild från frugans.
Antalet resdagar = antalet kalsonger, par strumpor och skjortor.
Antalet resdagar = antalet byxor/2.
Packningen brukar snitta på 10 min och mitt personliga rekord ligger på 7 min 33 sek.
Dock hade jag och min snabbpackade väska inte kommit långt utan en viss reseledare ...
